Tema: Värmebölja

Värmeböljorna kommer att bli kraftigare och längre i samband med klimatförändringen vilket ställer högre krav på samhället. Expertrådet lyfte i sin första rapport till regeringen i februari 2022 att det finns ett stort behov av beredskap och ett långsiktigt förebyggande arbete när det gäller hantering av värmeböljor i Sverige.

Värmeböljor påverkar hela samhället, allt från människor och djurs liv och hälsa, ekosystemens funktioner, till viktiga samhällsfunktioner för vård, transporter, livsmedelssäkerhet, elförsörjning, vattenförsörjning samt jord- och skogsbruket. Långvarig värme innebär också en ökad risk för skogsbränder.

Värmeböljor är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på folkhälsan i Sverige och är den klimateffekt som orsakar flest dödsfall. Till exempel ökade dödligheten i den svenska befolkningen betydligt under värmeböljan 2018 jämfört med tidigare somrar. För att minska hälsokonsekvenserna av en värmebölja ökar kraven på beredskap inom framför allt berörda myndigheter, kommunal verksamhet och inom vården. Beredskap handlar till exempel om att ta fram råd och handlingsplaner kring hur man bör agera under en värmebölja, höja kunskapen hos personalen och att öka samverkan mellan till exempel kommuner och regioner. Incidenter som uppstår i samband med en värmebölja kan dessutom kräva långvariga och påfrestande insatser för räddningstjänsten. Studier gjorda utanför Sverige visar på att våld, upplopp och allmän oordning kan öka under en värmebölja. Polisen kan därför utgöra en viktig del av beredskapen.

Det är viktigt att ha i åtanke att Sveriges befolkning påverkas olika under värmeböljor och att det får hälsokonsekvenser på både den fysiska och psykiska hälsan. Mer känsliga grupper i Sverige omfattar framförallt de äldre samt personer med vissa kroniska sjukdomar och personer som tar vissa mediciner, liksom ensamboende med funktionsnedsättning. Beroende på riskgrupp varierar de akuta hälsoeffekterna som inkluderar bland annat värmeslag, stroke, hjärtinfarkt och lungbesvär.

Förslag på åtgärder

Olika typer av åtgärder behövs på alla samhällsnivåer, exempelvis informationsspridning om hur man ska bete sig under en värmebölja, kontinuerlig uppdatering av värmevarningssystem, checklistor och beredskapsplaner för hantering av värmeböljor inom t.ex. skola och omsorg samt åtgärder i befintlig bebyggelse och i planeringen av framtida bebyggelse. Samordningen behöver också öka mellan olika aktörer i samhället för att hantera risker kopplade till höga temperaturer.

Expertrådet lyfter i sin första rapport vikten av beredskap, förebyggande åtgärder och implementering av anpassningsåtgärder så som naturbaserade lösningar när det gäller hanteringen av värmeböljor i städer.

Expertrådet föreslår att relevanta myndigheter, regioner och kommuner fortsätter genomföra riktade informativa insatser mot olika berörda aktörer och riskgrupper i samhället om risker vid höga temperaturer samt öka kunskapen hos vård- och omsorgspersonal om akuta och förebyggande åtgärder, exempelvis via vårdcentraler och genom arbetsgivare för de med riskyrken.

Rådet identifierar även att det finns ett stort behov av mer kunskap om påverkan på inomhusmiljöer och åtgärder i befintlig bebyggelse, särskilt gällande byggnader för sjukvård och äldreomsorg. Åtgärder i nybyggnation handlar exempelvis om val av byggnadsmaterial och placering av fönster och i befintlig bebyggelse om solavskärmning och förbättrad ventilation. Kopplat till djurs hälsa är åtgärder för att hålla inomhustemperaturen på lämplig nivå i djurstallar viktiga då vissa tamdjur som mjölkkor är mycket känsliga för höga temperaturer.

Expertrådet föreslår att krav behöver ställas på nybyggnation kopplat till klimatrisker så som höga temperaturer och att åtgärder implementeras i befintlig bebyggelse.


Expertrådet frågar…

Karin Ljung Björklund, enhetschef vid Folkhälsomyndigheten och ledamot i expertrådet

Karin Ljung Björklund, Nationella expertrådet för klimatanpassning
Foto Folkhälsomyndigheten

Vad skulle du vilja att regeringen får med i den kommande nationella strategin för klimatanpassning när det gäller behovet av att anpassa samhället till fler och kraftigare värmeböljor?

- Jag skulle gärna se satsningar inom klimatanpassningen som förebygger att våra bostäder, äldreboenden, förskolor, skolor, arbetsplatser och andra platser vi vistas på blir så pass varma att det medför en hälsorisk. Detta gäller i både befintlig och planerad bebyggelse, och kräver åtgärder i både byggnader och i utemiljö, särskilt där många i riskgrupper vistas. Jag skulle även gärna se mer av ett helhetsperspektiv i klimatanpassningen där synergier och vinster med att förebygga värmeöar genom grönska i urban miljö lyfts: mer plats för grönska ger förutom en svalare miljö både inomhus och utomhus även skydd mot UV-strålning, förbättrad luftkvalitet och ljudmiljö, samt främjar förutsättningar för fysisk aktivitet och rekreation, som i sin helhet förebygger även andra hälsorisker och ger stora samhällsvinster.  

En annan viktig anpassning är kunskap om hälsorisker vid värmebölja – hur symtomen ser ut, hur de förebyggs och åtgärdas – både hos riskgrupper, deras anhöriga och andra som är nära dem, som till exempel personal inom hälso- och sjukvården samt inom omsorgen.

Varför är det så viktigt med förebyggande åtgärder när det gäller hantering av värmeböljor i Sverige?

- Värmeböljor är den största och mest sannolika hälsorisken kopplat till ett förändrat klimat i Sverige. Vi är inte vana vid eller anpassade till höga temperaturer, och våra byggnader är snarare anpassade till att hantera kyla väl än värme. Vi har också en åldrande befolkning, vilket är den största riskgruppen kopplat till värme. Hälsoeffekter kommer redan under de första dagarna vid en värmebölja och genom just förebyggande åtgärder och anpassning kan vi minska risken för både sjuklighet och dödsfall i befolkningen.