I en sammankopplad värld kan klimatrisker sprida sig över landsgränser och därmed ge transnationella effekter. Jordbruket och livsmedelsindustrin är den sektor som förväntas påverkas hårdast av klimatförändringarna globalt. Sverige är ett litet import- och exportberoende land och har stor exponering för dessa transnationella klimatrisker, både vad gäller insatsvaror till att färdigställa slutprodukter men även ur försörjningssynpunkt. Transnationella klimatrisker är något som nu även behandlas i EU:s nya klimatanpassningsstrategi som lanserades i februari.
Det är viktigt att dessa klimatrisker identifieras och åtgärdas på bästa sätt. Att satsa på att öka självförsörjningen av livsmedel kan vara en viktig klimatanpassningsstrategi men är inte hela lösningen. Handel ökar inte bara vår exponering för klimatrisker, utan är samtidigt ett viktigt verktyg för att buffra för förändringar och chocker mot det inhemska systemet. Flertalet produkter som vi är vana vid att ha på vårt matbord är också svåra att producera i Sverige, såsom kaffe och choklad, eller färska grönsaker och frukt på vintern. Sverige bör därför lyfta blicken och arbeta för ökad samverkan i frågorna med andra länder och arbeta för att hitta sätt att stötta mer klimatutsatta länder.
Stockholm Environment Institute forskar på området i olika projekt och har utvecklat olika index för transnationella klimatrisker. I april planeras lansering av nytt material.
I dagsläget har ingen myndighet ansvar för frågan.