De extra medlen för den här specifika uppgiften tydliggör expertrådets uppdrag och förväntningarna som regeringskansliet har på rådet, säger Åsa-Britt Karlsson, ordförande för det Nationella expertrådet för klimatanpassning. Det är ett stort ansvar att ta fram en nationell klimat- och sårbarhetsanalys och vi ser fram emot att ta tag i uppgiften. Den är ett mycket viktigt underlag till expertrådets kommande rekommendationer till regeringen, säger Åsa-Britt.
Att genomföra en nationell klimat- och sårbarhetsanalys är ett mycket omfattande arbete som kommer att innebära involvering av många olika aktörer från olika samhällsområden. Just nu arbetar expertrådets sekretariat, som finns vid SMHI, med att ta fram en metod för genomförandet av den nationella KSA:n.
Vi är i uppstarten av arbetet med att ta fram en uppdaterad nationell klimat- och sårbarhetsanalys och fokus ligger nu på att arbeta fram en robust metod och process, berättar Therése Sjöberg, verksamhetsansvarig vid sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning.
Syftet med en nationell klimat- och sårbarhetsanalys är att genom ett systematiskt tillvägagångssätt peka ut de främsta klimatrelaterade riskerna för samhälle och ekosystem i Sverige.
Att bedöma vilka som är de främsta klimatrelaterade riskerna för Sverige är en gemensam sak och i arbetet är dialoger och deltagande av många olika aktörer en väldigt viktig del, säger Therése.
Resultatet av den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen, tillsammans med en uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning, kommer att ligga till grund för expertrådets nästa rapport till regeringen som ska överlämnas i december 2026.
Mer information
Har du frågor om arbetet med den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen får du gärna höra av dig till klimatanpassningsrad@smhi.se