Högsta klimatriskerna för Sverige identifierade i omfattande klimatriskanalys
Den 25 juni lanserades Sveriges nationella klimat- och sårbarhetsanalys i Almedalen. Analysen som gjorts av Nationella expertrådet för klimatanpassning, visar att klimatriskerna förvärras snabbare än samhällets nuvarande anpassningsförmåga.
%203.jpg)
Daniel Westlén, statssekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, tar emot den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen från Klimatanpassningsrådets ordförande Åsa-Britt Karlsson.
Skyfall, värmeböljor och skred innebär redan i dag allvarliga risker för människor, miljö och samhälle i Sverige. Samtidigt väntas klimatförändringens effekter bli både mer omfattande och mer komplexa under de kommande decennierna.
– För första gången har vi en samlad nationell bild av vilka klimateffekter som innebär högst risk för Sverige, vilka underliggande faktorer som gör att risknivåerna blir högre eller lägre och hur förutsättningarna ser för att minska risken, säger Åsa-Britt Karlsson, ordförande för det Nationella expertrådet för klimatanpassning.
Nationell klimat- och sårbarhetsanalys pdf, 4.7 MB.
Se inspelningen från lanseringen i Almedalen 25 juni 2026 Länk till annan webbplats.
Klimatriskerna ökar och blir mer sammanlänkade
Analysen visar att klimatriskerna i Sverige förvärras under hela seklet. Klimatrelaterade händelser väntas bli både vanligare och mer intensiva, samtidigt som långsamma förändringar som stigande havsnivåer, högre medeltemperatur och ökad medelnederbörd får större genomslag. Även klimatförändringens effekter i andra delar av världen kan få konsekvenser i Sverige, exempelvis genom globala handelskedjor och artspridning.
Klimatrelaterade händelser och långsiktiga förändringar kan också i allt högre grad sammanfalla med varandra och leda till allvarliga kaskadeffekter.
– Det vi ser är att klimateffekterna med hög risk inte bara ökar i antal och risknivå, utan att de i allt högre grad kan sammanfalla och förstärka varandra. Det gör att konsekvenserna kan bli större än om varje klimateffekt betraktas var för sig, säger Sofie Storbjörk, vice ordförande för det Nationella expertrådet för klimatanpassning.
Framtida risker påverkas av dagens beslut
Hur allvarliga klimatriskerna blir framöver påverkas både av de globala utsläppen av växthusgaser och hur samhället utvecklas. Högre utsläpp förvärrar risken i samband med inträffade händelser och långsiktiga förändringar. Samtidigt kan beslut om markanvändning, bebyggelse och infrastruktur minska eller förstärka samhällets och naturmiljöns sårbarhet och exponering för dessa.
Klimatriskerna är ojämnt fördelade
Klimatförändringens effekter drabbar inte alla lika. Vissa grupper i samhället är särskilt utsatta, och redan existerande ojämlikheter riskerar att förstärkas.
Särskilt höga risker identifieras också för för ekosystem, och därigenom även för system beroende av stabila naturförhållanden som livsmedelsförsörjning och skogsnäring. Mot slutet av seklet väntas påverkan på ekosystem bli omfattande och i vissa fall även irreversibel genom förlust av arter och livsmiljöer med allvarliga konsekvenser för miljö, samhälle och ekonomi.
Klimatanpassningen behöver öka takten
Analysen visar att klimatanpassningen i Sverige inte sker i den takt och omfattning som krävs för att möta de växande klimatriskerna. För att minska risken behöver klimatanpassningsarbetet skalas upp samtidigt som grundläggande förutsättningar stärks.
Kunskapsluckor, bristande finansiering och otydlig ansvarsfördelning pekas ut som viktiga hinder.
Anpassning och utsläppsminskningar måste gå hand i hand
Klimatförändringen påverkar Sverige redan idag. För att minska risken framåt behöver utsläppen av växthusgaser minska samtidigt som arbetet med klimatanpassning skalas upp och förstärks.