Bakom Sveriges nationella klimat- och sårbarhetsanalys

Det är några av de frågor som stått i centrum när Nationella expertrådet för klimatanpassning (Klimatanpassningsrådet) tagit fram den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen (NKSA), som lanseras den 25 juni under Almedalsveckan.

Analysen syftar till att skapa en samlad bild och bedömning av klimatförändringens påverkan på Sverige. NKSA är ett nationellt kunskapsunderlag och ger inte en bild av risken på lokal nivå. För detaljerad information krävs lokala analyser.

– Resultatet är ett viktigt underlag för de rekommendationer som Klimatanpassningsrådet ska lämna till regeringen i december 2026, säger Åsa-Britt Karlsson, ordförande, Nationella expertrådet för klimatanpassning.

En mer systematisk bedömning av klimatrisk

Tidigare nationella kunskapsunderlag, såsom Klimatanpassningsrådets första rapport från 2022 och Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007, har varit viktiga för arbetet med klimatanpassning i Sverige. Det som skiljer den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen från tidigare sammanställningar är den mer detaljerade och systematiska bedömningen av risk.

Målet har varit att skapa ett underlag som visar hur allvarliga olika typer av klimateffekter kan bli för samhället, människor och naturmiljön i Sverige.

I analysen bedöms inte bara hur klimatet förändras och vilka konsekvenser det kan få. Analysen synliggör också samhällets förutsättningar för anpassning och i vilken utsträckning åtgärder redan genomförs.

– För att förstå klimateffekternas risknivå räcker det inte att titta på klimatförändringen i sig. Risken påverkas också av hur exponerade och sårbara olika delar av samhället och naturmiljön är, och vilken förmåga som finns att förebygga eller hantera effekterna, säger Susanne Skyllerstedt, projektledare och utredare på sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning.

359 klimateffekter och 127 experter

Arbetet har omfattat 359 klimateffekter inom fem övergripande system:

• Hälsa
• Ekosystem
• Bebyggd miljö och infrastruktur
• Livsmedelsförsörjning
• Näringsliv och naturresurser

Totalt har 127 experter deltagit i arbetet. Bedömningarna har genomförts med stöd av forskningsunderlag, expertkunskap och en omfattande granskningsprocess.

En ambition har varit att fånga en bred bild av hur klimatförändringen kan påverka Sverige. Det innebär också att analysen omfattar frågor där kunskapsläget fortfarande utvecklas och där osäkerheterna kan vara större. För att hantera detta har bedömningarna kompletterats med konfidensbedömningar.

– Klimatförändringen påverkar många delar av samhället och naturmiljön. För att få en så heltäckande bild som möjligt har det varit viktigt att inkludera olika perspektiv och expertområden i arbetet, säger Susanne Skyllerstedt.